Mush frysta helköttprodukter för hund och katt

VILKEN SORT SKA JAG VÄLJA?

När du ska börja med MUSH föreslår vi att du väljer Vaisto Grön eller någon av våra två Hellä-sorter. Vaisto Grön innehåller lägre benhalt och högre grönsakshalt som tillsammans med nötvom gör omställningen från torrfoder mildare för hunden. Hellä-fodren är benfria och innehåller endast en proteinkälla per sort, de passar därför utmärkt till hundar med känslig mage eller allergier. Hellä-produkterna är med sina nyttiga fettsyror och mjölksyrabakterier som ett superfood för hundar och kan även hjälpa till att hantera olika problem på kort sikt.

Är det en hund som är van vid råfoder som ska byta till Vaisto går det bra att välja den sort i serien som passar individens behov i stället. Är hunden allergisk mot till exempel kyckling eller gris men tål kalkon och nöt så är Vaisto Blå ett bra alternativ då den innehåller mer nötvom och endast innehåller ben från lättsmälta proteinslag. För en allergisk hund som kanske inte tål någon form av fågel, fisk eller gris/nöt så finns Vaisto Wild (ren-lamm-älg), som även fungerar för nybörjarhunden. Om hunden blir hård i magen vid omställningen kan den behöva kompletteras med grönsaksbullar under omställningen.

HUR GÖR JAG ÖVERGÅNGEN?

Det skonsammaste kan för många hundar vara att byta foder helt tvärt. Eventuella omställningsbesvär går då fort över och kroppen ställer snabbt om sig, men alla hundar är unika och tiden det tar för tarmen att ställa om sig skiljer sig från hund till hund. En långsammare övergång kan vara mer lämplig för en del hundar och det görs genom att byta ut torrfodret till råfoder stegvis under 1–2 veckor. Du höjer då successivt mängden Vaisto eller Hellä för varje måltid och sänker mängden torrfoder.

VARFÖR ÄNDRAS AVFÖRINGEN EFTER BYTE TILL RÅFODER?

Torrfoder och råfoder fungerar lite olika ur matspjälkningssynpunkt. Hundens magsyra är väldigt sur, vilket gör att den enkelt bryter ner råa ben och smältbarheten och näringsupptaget blir maximalt med råfoder. Många torrfoder gör magsyran basisk, vilket givetvis leder till att matsmältningen inte fungerar fullt lika effektivt. Då de flesta torrfoder innehåller diverse utfyllnadsprodukter för att binda kulorna eller öka vissa ämnen (exempel på detta är baljväxter som ger en högre näringsdeklaration på proteiner men i själva verket inte tillför proteiner hunden kan ta upp då aminosyrekedjorna är inkompatibla med en hunds behov) får hunden inte samma näringsupptag.

Hundens avföring visar hur bra näringsupptag och matsmältning fungerar. Efter byte till råfoder är de första förändringarna hundägaren märker att hundens avföring är fast, nästan luktfritt bajs i små pluttar i stället för de stora högarna med illaluktande krämig avföring den tidigare haft. Dessutom försvinner gaserna i magen.

Ibland är avföringen mörk, ibland är den ljus. Är avföringen så hård att den bara smular ut som frigolit är det förmodligen för högt ben- eller broskinnehåll för individen antingen i Vaisto-sorten man valt eller så kan hunden ha fått ben utöver kosten. Det är ingenting som är farligt och sker det ibland till exempel efter ett benmål så behöver man inte justera något. Det man kan göra är att förslagsvis ge lite organ ihop med benmålet eller ge enskilda och inkompletta mål de dagar man vill ge råa ben. Som exempel kanske hunden får broskben av nöt varje lördag. I stället för att den äter det ihop med Vaisto kan den få ett berikande mål av nöt broskben ihop med Basic Kycklingorganbullar, Basic Nötvom och Basic Grönsaksbullar. Att just denna middag är inkomplett gör ingen skillnad för foderstaten, då man vid råutfodring ser över näringsinnehåll över en period på 10–14 dagar normalt. Med Vaisto eller Hellä är foderstaten komplett alla gånger maten serveras, och då kan man med gott samvete ge ett inkomplett men berikande mål någon gång i veckan.

HUR MYCKET SKA HUNDEN ÄTA?

Riktlinjen för vuxen hund är cirka 2 % av kroppsvikten varje dag. Ta i beaktande att varje hund har individuella behov. Ålder, aktivitet, ämnesomsättning och miljö inverkar på hur mycket mat hunden behöver. Små hundar och hundar som är mycket aktiva (som draghundar, jakthundar i säsong, tjänstehundar och liknande) äter generellt en högre procentandel än sällskapshundar och mycket stora hundar. En hund på 50 kilo äter generellt mellan 1–2 % av kroppsvikten medan mindre raser ofta äter mer i förhållande till deras kroppsvikt eftersom de har högre ämnesomsättning, de kan därför behöva 3 % av sin kroppsvikt. Det viktiga är att din hund är slank och pigg, du ska kunna känna revbenen utan att behöva trycka hårt mot bröstkorgen och uppifrån sett ska din hund ha en tydlig midja.